11 augusti

Högsommar blir sensommar, och augustisolens utplånande låga får det torra gräset att antända. Samtidigt växer det elektriska knastret från barnets fleecetröja till ett brus så starkt att det mer än något annat liknar tystnad. Då barnet rör på munnen, som för att tala, är det förgäves. Dånet slukar allt.

Så släcks lågan, så tystnar bruset, och jorden träffas av en ljungande frid. Så sjunker månen uppåt, ensam, trög som en åra i becksvart vatten.